Så vill jag se centerpartiet

Nu har när Maud Olofsson valt att lämna över stafettetpinnen är det dags att börja se framåt. Sedan tidigare är en extrastämma planerad till 2012 för att ta ett nytt idéprogram. Partiet ska den närmsta tiden således förnya sig både vad det gäller företrädare och politiskt innehåll.

Jag vill se en fortsatt förnyelse i liberal riktning. Sverige saknar idag ett parti som står upp för friheten fullt ut, som vågar behålla individperspektivet när alla andra blir systemälskare. Centerpartiet och Folkpartiet (och till viss del Moderaterna) har gjort försök att profilera sig som liberala men det finns många luckor i dessa självpåtagna ideologiska beskrivningar. Centerpartiet behöver fortsätta sin väg åt det håll som i Sverige kallas höger. Vi behöver ta striden för att staten ska lägga sig i allt mindre av människors liv när det gäller allt ifrån moraliska aspekter som vem som har sex med vem och varför till ekonomi och människors förmåga att bygga rikedomar.

En inriktning som varit bra och som växt fram under senaste året är tanken om nybyggarlandet Sverige. Vi kan, till skillnad från en del andra liberaler, stå upp för friheten även för dem som inte har svenskt medborgarskap. Centerpartiet tog kampen mot Göran Perssons övergångsregler vid EU-utvidgningen och vi bör stå främst i kampen mot islamofobins fördomsfulla yttringar. Vi bör värna alla människors möjligheter att bosätta sig var dem själva vill. Den kampen förs idag av allt för få och allt för tamt.

Centerpartiet bör också ta initiativ till en ny skatteöversyn. Ett nytt skattesystem som är lätt att förstå och med konsekventa regler, istället för det lapptäcke av undantag och tillägg som gäller idag, behövs.

Jag tycker också vi måste släppa landsbyggdsprotektionismen. Lika lite som kvotering skapar jämställdhet skapar specialsubventioner en stark landsbyggd. Bönder är och ska vara starka företagare, inte bidragstagare att tycka synd om. På landet, kanske mer än någon annanstans, är människor vana att ta hand om sig själva och skapa starka civilsamhällen utan statliga pekpinnar. Den drivkraften är grunden för att hela Sverige ska kunna leva och då gör staten bäst i att hålla fingrarna i styr och låta människors egna kraft driva landet framåt.

Det finns många fler områden att ta tag i. Kulturpolitiken behöver en ordentlig avhyvling, socialpolitiken behöver avmoraliseras, entreprenörskap behöver förenklas och mer av människoars pengar behöver få stanna i människors plånböcker.

I media har Juholt försökt flörta med Centerpartiet om möjligheter till samarbete. Ingen kan väl klandra honom, i samma båt som Ohly skulle jag göra samma sak, men ett samarbete med socialdemokraterna och det vänstersteg som det innebär skulle ta död på vår rörelse. Det liberala tomrummet i svensk politik skulle då lämnas ännu större.

Nu ser jag fram emot att följa hur processen fortskrider och förnyelsen tar fart.