Individens rättigheter - det som politiken glömde

Politik handlar i Sverige väldigt mycket om att styra människor. Så pass mycket att jag tror att få ens reagerar på ett sådant påstående. Men är det verkligen styrning som människor behöver? Lättnaden av att inte behöva ta egna beslut?

Politik borde istället handla om att definiera individens rättigheter och sedan skapa system som garanterar dessa rättigheter. Vad behöver vi göra för att garantera alla barn en skolgång som ger grundläggande kunskaper som vi tycker alla har rätt till? Det vore en mycket viktigare fråga än hur vi fråntar människor möjligheten att välja skola till sina barn.

Låt mig ta några konkreta exempel:

• På vilket sätt stärks människors rättigheter av att förbjuda vinst i en välfärdsverksamhet?
  
  
• På vilket sätt stärks människors rättigheter av att förbjuda friskolor?
  
  
• På vilket sätt stärks människors rättigheter av att tvingas in i a-kassan?
  
  
• På vilket sätt stärks människors rättigheter av ett påtvingat och skuldtyngt ägande i tysk kolkraft?
  
  
• På vilket sätt stärks människors rättigheter av vetskapen att dom inte själva får välja sin lunchmeny när dom blir gamla?
  
  
• På vilket sätt stärks människors rättigheter av att tvingas fördela föräldramånader på ett visst sätt?

På område efter område vill politiker gå in och styra människors livsval. Massor av politiska beslut fattas hela tiden som inte på något sätt stärker individens rättigheter eller ens möjligheter. Istället handlar många av besluten istället om rena inskränkningar av människors möjligheter. Målet är i vissa fall ideologiska som att avsky privatägt och vinstmöjligheter och i andra fall att få statistik i tabeller att se "bättre" ut. Jag undrar bara hur många människor som lever sina liv utifrån att dom bara är delar av siffror i myndigheternas tabeller eller slagträd i klasskampens krig mot välstånd.