Julskinka är mat

Djurens rätt skriver på brännpunkt om den senaste tidens uppståndelse kring vanskötsel av grisar. Dem skriver att jordbruksminister Eskil Erlandsson(c) måste börja propagera för vegetarisk kost och att djur inte är mat.

Naturligtvis är det väldigt viktigt att vi tar hand om djuren. Jag kommer inte sluta äta kött, jag älskar både julskina och en rejäla biffar, på grund av dessa uppgifter som vi får räkna med är undantag i svensk köttproduktion. Däremot hopas jag att man ser över hur man kan stärka kontrollerna för att förhindra at djuren behandlas på ett ovärdigt sätt och hitta dem som missköter sig. Skulle jordbruksministern börja lägga sig i vad människor väljer at servera på matbordet så är politik inte längre politik, bara ren klåfingrighet.

Köttbullar, skinka, prinskorv och mycket annat som hör till den kommande högtiden är givetvis mat, det behöver vi väl inte ens diskutera?

När logiken haltar

Hittade ett intressant citat i sydsvenskan, en intervju med Wanja Lundby-Wedin om Centerpartiets förslag om avstampsjobb (med lägre ingångslön):
"Det är att utnyttja ungdomar. Vi har redan lägre ingångslöner för unga"
Så för att sammanfatta så anser hon att dagens avtal, som LO tecknar, utnyttjar unga.

Jag tycker det är bra att ungdommar får jobb, det blir med andra ord en stridsfråga i valet!

Papperslösas rätt till vård, människa eller migrationsverk?

Sanna Rayman, som jag har en tendens att hålla med i dem flesta frågor, skriver idag om papperslösa rätt till vård. Eller, ska man vara ärlig så skriver hon om hur viktigt det är att papperslösa inte har rätt till vård. Idag håller jag verkligen inte med den annars så kloke skribenten. Artikeln har den vanliga logiken i detta ämnet, följer man inte lagar och regler när det gäller asyl så ska man inte ta del av vår välfärd.

Genom att ge papperslösa rätt till vård så ger vi en bakväg in i systemen, menar Rayman med all rätt. Hon skriver också att politiker är obekväma med sina beslut när människor drabbas hårt, tvingas från Sverige, på grund av politiken som förs och ger vika för lätt när obekväma berättelser om enskilda fall kommer fram.

Den liberale Dick Erixon gör sin analys och menar att är man för papperslösas rätt till vård ska man stå för att man är för fri invandring.

Vad är då min analys? Att mycket av det som skrivs är sant. Att ge papperslösa rätt till vård är att ge människor som inte har rätt att vara här en väg in i åtminstonde viktiga delar av välfärden. Att rent logiskt så bör man om man är för vård för papperslösa också stå för att man vill ha fri och oreglerad invandring.

Jag känner mig otroligt obekväm med dem situationer människor ofta hamnar i när dem nekas asyl och utvisas från Sverige, något annat vore omänskligt! Även den som bryter mot asyllagar bör få tillgång till vård enligt mig. Just nu, kan vi dock inte införa fri invandring. Men nog är det mot fri invandring som vi bör sträva! Helst skulle vi avskaffa ordet invandring och alla människor skulle vara världsmedborgare med rätt att bo var som helst. Är det så konstigt, att vi på vägen fram till den fria världen, åtminstonde erbjuder vård till dem som behöver det? även om dem, med alla dessa mänskligt påhittade system, inte har rätt att vara här?

Menar Rayman och Erixon att vården, eller brist på vård, ska vara ett redskap för att få människor att lämna landet? Uppenbart är dem menar att man inte har rätt till vård om man inte lyder migrationsverket.

Erixon hävdar att man ska stå för fri invandring om man vill ge papperslösa rätt till vård. Jag hävdar att man ska stå för att systemen är viktigare än människorna om man ska förneka vård. Jag står för att jag väldigt gärna skulle vilja ge alla människor frihet att bo var som helst och att vård till papperslösa är en helt ok lösning på vägen dit. Står Rayman och Erixon för att systemen ska gå före människorna? Det måste finnas en enorm tilltro till migrationsverket från dessa skribenter, den tilltron delas inte av mig.

Oppositionen fortsätter mata fågelungar

Oppositionens politik sågas vid hälknölarna av Svenskt Näringsliv. Naturligtvis är det helt väntat men vi måste också tillåta oss bli glada även av väntade nyheter. Att vår kritik mot dem rödgrönas skattehöjarpolitik får medhåll av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv är en tydlig bekräftelse på att människor som vill ha ett företagsamt Sverige bör rösta på den borgerliga alliansen även nästa val. En röst på vänstersidan innebär mer av "staten-fixar-allt" politik som vi fått nog vi för länge sen och lyckats bli av med 2006. Folket ville arbeta, tjäna pengar och ta egna initiativ, inte vara matade fågelungar, därför fick vi förtroendet att leda landet.

I artikeln vill Eneroth(s) att man bör göra samma granskning av regeringspartierna. Jag tycker det är ett bra förslag och ser fram emot resultaten av en sådan rapport. Det skulle förhoppningsvis få regeringen att ta ytterligare steg mot en mer företagsamt sverige och sänka oppositionen ytterliggare.

Vi måste gå från att vara matade fågelungar till att vara ivriga bävrar, men det vet ju alla vid det här laget!

Viktigt besked kom snabbt

Efter att Mona Sahlin bjudit in C och FP för ett eventuellt samarbete om SD hamnar i vågmästarroll. Då är det oerhört viktigt att beskeden inte låter sig vänta, vi samarbetar inte med socialister!

Det är naturligtvis ren populism från Sahlin som inte är dummare än att hon förstår att ett sådant samarbete inte är realistiskt. Om ett samarbete mellan liberaler och Socialdemokrater är orealistiskt så behöver vi naturligtvis inte ens gå in på tanken av samarbete mellan liberaler och radikala socialister inom Vänsterpartiet vilket Sahlin föreslår.

Jag tror att det enda partier som saknar dem starka höger-vänster ideologiska banden och därmed kan känna sig bekväma i både liberala och socialistiska regeringsalternativ är Miljöpartiet och det verkar rimligt att det blir just dem som agerar motvikt till SD om olyckan skulle vara framme.

Snabbgranskning av Ung Vänster

Ung vänster kampanjar mot högerregeringen och skriver om arbetsmarknad och ungdomsarbetslöshet här. Det känns som det är ett antal påståenden att granska...

1. Dem påstår att moderaterna vill sänka lönerna för ungdomar.
- Vad jag vet säger moderaterna nej till detta. Däremot vill Centerpartiet se sänkte ingångslöner eftersom det behövs för sänkt ungdomsarbetslöshet. Förhoppningsvis kan påståendet bli sanning på sikt.

2. Moderaterna vill att det ska vara enkelt att sparka ungdomar.
- lAS innebär att den som är sist anställd får gå först, ofta är det unga som får lida för detta. Dem som försvarar LAS allra hårdast är vänstersidan, men visst, moderaterna gör det också. Påståendet kan påstås vara sant men det stämmer även på ung vänster.

3. När man blir arbetslös ska man få mindre ersättning för att man är ung.
-Ja det är så a-kassan fungerar. Jag vill avskaffa inkomstrelaterade ersättningar från staten, stödjer ung vänster detta?

4. "Moderaterna påstår att vi är lata".
-Jag vet inte vilka som är "vi" i detta fall men jag har inte hört moderaterna påstå det om ungdomar (inte heller om ung vänster).

5. Det blir inte fler jobb för att man försämrar för ungdomar.
-Jag antar att man syftar till lägre ingångslöner och uppluckringar av LAS. Arbetsgivarna påstår att detta leder till fler jobb och dem får väl anses ha högre trovärdighet än Ung Vänster i denna fråga. Om ung vänster sedan ser det som en försämring att gå från arbetslöshet till jobb är det kanske ändå dags att kalla dem för lata...

6. Moderaterna ger pengar till dem redan rika.
-Va? Menar dem barnbidrag som går till alla, även dem rika? (jag vill avskaffa även detta, undrar om dem kryssar mig i valet 2010...). Jag anser påståendet vara falskt men misstänker att amerikanska aktieägare i GM (inte direkt fattiga) hade fått ett antal miljarder om vänstersidan styrt.

7. Arbetslösheten (ungdomsarbetslösheten i synnerhet) är ett resultat av sänkta skatter, ung vänster vill att man fixar jobb att söka istället.
-Ja, vill man att staten ska erbjuda jobb till alla är man definitivt inte någon potentiell borgerglig väljare men är kommunism verkligen lösningen på den globala finanskrisen?

8. Alla borde ha rätt till ett bra jobb, även ungdomar.
-Vem ska straffas om någon förnekas denna rättighet? vad ska straffet vara? Jobb är viktigt men inte någon rättighet. Återigen, kommunism gör ingen glad.

9. Moderaterna ger bort pengar till stora företag...
-Jag får en bild i huvudet av GM-chefer som sjunger hyllningssånger till en svensk socialistregering som precis givit dem ett antal miljarder, vilken tur att det inte finns någon socialistregering i Sverige.

10. Moderaterna pratar om att ungdomar inte gillar att ha fasta jobb.
-Ung vänster har uppenbarligen lyssnat betydligt mer än jag på moderater, någon mer som har hört detta?

11. Ingen gillar att jobba på en timanställning.
-Hur vet Ung Vänster detta? Har dem frågat alla? Jag skulle kunna tänka mig en timanställning om det är ett intressant jobb, har ni något att erbjuda?

Sammanfattningsvis så kan jag väl inte påstå att jag är så imponerad. Tuffa ord, vänsterpopulistiska meningar och många kritiska påståenden mot borgerligheten men substansen i påståendena och politiken verkar närma sig noll. Ung Vänster verkar bestå av unga människor som för en gammal (och sedan länge uträknad) politik.

Politiska motsatser i länet

Noterar att man (majoriteten bestående av dem borgerliga och Mp) i Örebro kommer med en smart lösning för att få ner kommunala verksamheternas miljöpåverkan. Att det ska kosta att skada miljön och vara lönsamt att minska utsläppen är ingen ny tanke men det är kul att se kreativa sätt att införa denna princip även inom den kommunala verksamheten.

I Laxå är situationen den motsatta, det mesta går emot. Nu gör dessutom dem styrande kommunpolitikerna (s+V) det bästa dem kan för att ytterliggare snabba på den neråtgående trenden genom att höja skatten ytterliggare.

Ibland kan även kommunpolitik vara både intressant och ideologisk.

Centerpartiet liberalerna

Det är så skönt att kunna sätta en sådan rubrik på ett inlägg. Under dem senaste åren har alliansen gjort mycket bra för Sverige och känslan har varit att vi i C varit så upptagna med regerandet att vi blivit alldelles för dåliga både på att kommunicera vår politik och att förnya densamma. 2006 var ett år med fullt ös, Centerpartiet var nyare än dem nya moderaterna och valframgången blev tydlig. Det går dock aldrig att rida på en framgångsvåg utan fortsatt förnyelse i politiken, vågen når snart stranden det dalar det i opinionen. Då behövs fortsatta diskussioner och en fortsatt modernisering av politiken.

Nu har Centerpartiet förtroenderåd och samtidigt en bra artikel i DN. Det går inte att komma ifrån att detta är det bästa, det tydligaste och det mest liberala budskap vi sett från ett riksdagsparti på mycket länge. Det skapar nya diskussioner, nya förslag för andra att förhålla sig till och det skapar förutssättningar för att alla med liberala värderingar ska kunna rösta på Cenerpartiet i valet 2010. Det viktigaste av allt är att det ger förutsättningar för unga att få jobb.

LO och deras politiska vänner inom socialdemokratin, tycker som vi vet sedan tidigare att om någon ska vara arbetslös så är det i första hand dem unga. Detta av rättviseskäl! Att den rättvisan ifrågasätts är avgörande, annars riskerar en hel generation hamna långt från arbetsmarknaden och Sverige riskerar gå miste om väldigt mycket värdefull kompetens.

Nu ser det ljust ut för Centerpartiet Liberalerna. Att det dessutom är en tydligt grön liberalism gör det hela ännu mer lovande, men det får bli ett helt annat inlägg.

Saab, ett rött problem

Saab står plötsligt utan köpare sedan Koenigsegg valt att avbryta. Innan Koenigsegg klev fram skrek hela socialistsverige, med Sahlin i spetsen, på statliga insatser för att rädda Saab. När kunderna inte köper bilarna ska staten köpa bolaget verkar vara en populär visa på vänstersidan. Jag ser ingen anledning att tro något annat än att dem röda socialisterna kommer återuppta sin skönsång om förstatliggande.

Jag vet inte mycket om bilar, det ska erkännas. Jag vet inte heller särskilt mycket om Koenigsegg. Dock är jag övertygad att om det finns möjligheter att rädda Saab, att få ett långsiktigt lönsamt företag, kommer marknaden lösa detta. Saabs siffror har ofta varit röda och detvore fantastiskt om siffrorna kunde få byta färg och Saabarna kunde fortsätta rulla ut från fabrikerna.

Jag är dock inte beredd att köpa Saab, som det ser ut är ingen annan det heller. Det är av yttersta vikt att staten respekterar detta och inte tvingar oss att köpa ett företag som vi inte vill äga. Jag känner mig dock lugn, Maud och regeringen har varit tydliga och kommer inte införskaffa några bilfabriker till statens ägor. I detta läge är det tur att vi fick ny färg på regeringen 2006, tänk om även denna hade varit röd...

Naturligtvis kommer jag följa utvecklingen av detta i media och drömmen om en annan färg i Saabs siffror lever så länge bolaget finns kvar.

Att förhålla sig till nationalister

Det känns som det är tufft att ta in SD's argument utan att bli riktigt förbannad. Deras principprogram är ett enda långt försvarstal av nationalismen. Dem vänder och vrider på ord för att få det att låta bättre. I principprogrammet försöker dem få sig själva att framstå som mångkulturens försvare, med deras logik måste kulturerna hållas isolerade för att överleva.

Att argumentera mot sådana åsikter är något helt annat än att argumentera mot förslag från framför allt vänstersidan, det är förslag som jag är övertygad kommer skada samhället men som någonstans ändå menar väl. I Sverigedemokraterna ser jag ingen välmenan, bara fördommar och rasism.

Det har varit stora rubriker om ensamkommande flyktingbarn sedan lokala moderater helt tappat fattningen och fört en minst sagt hemsk politik. När dem flesta av oss blir arga skriver en SD-bloggare istället att "det är principiellt rätt att inte ta emot dessa barn" och det inte är denna grupp som vår flyktingpolitik var avsedd för från början, jag undrar vilka SD vill välkomna som flyktingar om inte dessa barn.

Det är svårt att argumentera på et vettigt sätt när någon skriver något så långt ifrån de mest grundläggande värderingar. En sak är säker, SD får inte hamna i någon som helst maktposition. Vi får aldrig någonsin samarbeta med dessa krafter, på någon nivå, någonstans, någon gång.

Jag kommer göra allt jag kan för att hindra SD från att få någon makt, det är dock viktigt att fundera över hur detta görs. Risken är alltid att dem blir martyrer. Det är viktigt att deras åsikter får komma fram och att vi argumenterar mot dem, ingen som vet vad SD står för kommer rösta på dem.

måndag känns som fredag

Det är måndag idag, arbetsveckan börjar för dem flesta och helgens lugn är avlägset. För min del är det dock tvärtom. I helgen har det varit full fart och ingen vila, idag har jag gjort tenta och nu kan jag ta det något lugnare åtminstonde imorgon. Så idag är rena fredagskvällen, fast utan idol förstås.

Nu ska jag spela lite Pro evolution soccer på playstationet, om bara systemuppdateringen kan bli klar någon gång.

Trevlig Helg! ...eller arbetsvecka?

Stämma bättre än styrelse

Det känns bra att se att Folkpartiets stämma går emot partistyrelsen när denna är ute och cyklar. Att man klarar att stå emot partistyrelsen när det gäller medborgarkurser hedrar stämmodelegaterna. Att man även väljer att behålla livstidsstraffet i straffskalan känns också bra och det är sannerligen ett straff som jag kan finna anledning att bevara för dem allra värsta brotten vilket även partistyrelsen i folkpartiet verkar ha gått med på.

Det är också glädjande att folkpartisterna tar steg till höger i den politiska skalan och vågar ifrågasätta LAS. I stort känns alltså Folkpartiets stämma som en framgång, om än en liten sådan, för alla oss som vill ha ett mer liberalt samhälle. Det är tydligt att man, bortsett från synen på kärnkraften, närmar sig Centerpartiet.

När det sedan gäller kärnkraften tror jag att den kommer behövas under lång tid och precis som Federley skriver är det inte statens uppgift att planstyra med antalet reaktorer. Det kommer säkerligen bli många fler diskussioner om den frågan under lång tid framöver, vilket ska bli intressant att följa.

Staten bör inte försäkra inkomstskillnader

Ibland finns ett behov av att skriva lite mer övergripande. I ärlighetens namn är det mer som behöver göras än att peta i detaljer i samhället, större förändringar som inte får plats i den vanliga debatten. För mig är rättvisa en ledstjärna i det politiska arbetet och det finns all anledning att fundera över vad rättvisa är.

I Sverige ordnar staten med en väldig massa system och försäkringar, i huvudsak tycker jag att dessa försäkringar och en statlig finansiering är korrekt. Vi betalar även en väldigt hög skatt för att kunna finansiera dessa system. Att ta gemensamt ansvar och ha en trygghet i det offentliga är bra, men systemen måste ändras för att bli rättvisa.

I den svenska politiken, från höger till vänster, är man nästintill eniga om att staten ska behandla människor olika. Beroende på inkomst avgörs hur stor del av var och ens inkomst som ska betalas i inkomstskatt, hur många kronor vi ska få när vid sjukdom, arbetslöshet eller, som vi debatterat på sistonde, föräldraledighet. En arbetslös före detta direktör får alltså en större kaka av dem statliga finanserna än ett arbetslöst vårdbiträde. En föräldraledig polis får mer än den föräldralediga studenten. Är detta rättvisa? Är det motiverat att två människor i samma situation ska behandlas olika av det offentliga?

Ska vi på allvar prata om rättvisa och en rimlig fördelningspolitik kan vi orimligen försvara att statliga medel används för att bevara inkomstskillnader för människor som av någon annan anledning plötsligt förlorat sin ordinarie inkomst. Ska vi på allvar prata om rättvis fördelningspolitik bör %-satsen för vad var och en av oss betalar i inkomstskatt vara densamma oberoende av vår inkomst. Ska vi på allvar prata om rättvisa bör staten behandla oss lika oberoende av inkomst inom alla områden.

Vi måste med andra ord införa ett grundtrygghetssystem som försäkrar alla till samma nivå. Vi måste införa ett plattskattesystem så att %-satserna är lika för alla och i och med att vi övergår till ett gruntrygghetssystem kan skattetrycket minskas avsevärt mot dagens läge. Den som sedan önskar är naturligtvis fri att använda den inkomstökningen som kommer av skattesänkningar till att teckna privata försäkringar och på så sätt försäkra sig om en inkomst som relaterar till den vanliga inkomsten även vid tex sjukdom eller arbetslöshet. Det innebär att försäkringen blir dyrare för den som vill ha ut högre ersättning och billigare för den som nöjer sig med en lägre ersättning, precis som alla andra områden där man betalar mer för en bättre produkt.

Vi måste också se över allmänt ivägskyfflande av omotiverade bidrag. Gruntryghetstanken innebär att vi inte behöver krångla med olika typer av bidrag och system, staten försäkrar en viss nivå och utöver detta finns det ingen anledning att ge ytterliggare bidrag. Det finns inget som säger att alla föräldrar är bidragsberoende och därmed i behov av barnbidrag. För mig är det provocerande att betala in skatt som staten förvaltar genom att ge människor, oavsett hur feta bankkonton dem har, över en tusenlapp i månaden per barn i bidrag.

Välja själv är alltid bättre än att staten väljer. Trygghet till alla är bättre än bidrag till den som inte behöver. Rättvisa är bättre än orättvisa.

Tänk högt

Ser att det fortsätter komma intressanta idéer om utvecklingen av Örebro och jag hoppas verkligen att idéerna får fortsätta sprudla och att politikerna ser möjligheterna med dessa initiativ. Tidigare har vi bland annat läst om Behrns spännande tanke att bygga ett glashotell över rudbecksgatan bredvid McDonalds.

Nu skissas det, av Aspholmens fastigheter, på ett nytt höghus mitt emot Behrn center och jag kan bara säga go for it! Dels tycker jag att det är trevligt med en stadsbyggnation på höjden och framför allt är det viktigt ur miljösynpunkt att minska avstånden. Ser vi på USA är naturligtvis det täta högbebyggda Manhattan bättre än ett i stora delar lågbebyggt Los Angeles som sträcker sig över enorma landområden och som till största delen består av asfalt. På manhattan åker människor tunnelbana och går medan man inte klarar sig långt utan egen bil i Los Angeles.

Att bo och verka i en tät stad innebär ökade möjlighet att komma åt det man behöver till fots samtidigt som det ger en mer levande stad. För mig är det framtiden. Nu har jag tänkt högt, vi får se hur politikerna i Örebro väljer att göra.

Unga får gå först, för rättvisans skull (enligt LO)

LO skriver på brännpunkt idag, ett försvarstal för LAS. Deras argument är allt för tydliga, de förnekar inte den åldersdiskriminering som LAS innebär, istället försvarar dem diskrimminering på arbetsmarknaden (fetmarkeringarna har jag laggt til för tydlighetens skull):

"Las ska ge mest trygghet till dem som arbetat längst. Bakom detta ligger rättviseaspekten men också det faktum att desto äldre man är, ju svårare är det att få ett nytt arbete. De yngre arbetstagarna är helt enkelt mer rörliga. Utan las riskerar en stor mängd äldre personer att hamna utanför arbetsmarknaden. Den ekonomiska bördan kommer till delar eller i sin helhet att behöva bäras av samhället. Därför är lagstiftningen rättvis och ekonomiskt rationell."

Det är alltså LO's ståndpunkt att las är bra för att det är rättvist att dem unga får gå först. Det är också uppenbart att LO inte på något sätt efterfrågar en rörligare arbetsmarknad. Cementeringen som LAS innebär har sitt fulla stöd hos LO.

När unga sedan mister sina jobb är det inte nya jobb som gäller utan istället är det olika typer av ams-åtgärder, eller i bästa fall studier.

" Därför är det viktigt att snabbt sätta in åtgärder så att de ungdomar som hamnar utanför kommer tillbaka till studier, får möjlighet till praktik eller liknande."

Sedan blir det ju svårt att tyda vad LO menar när man argumenterar för en lag med att dem inte vill ha ökad politisk inblandning.

"Så långt det går sköter arbetsmarknadens parter sitt utan inblandning från politiskt håll. Det har varit ett signum för den svenska arbetsmarknaden. På så sätt har det varit möjligt att skapa lugn och ro och inte minst stabilitet på arbetsmarknaden. Därför är det oroande när trycket på politisk inblandning ökar."

Menar LO på fullaste allvar att LAS är ett bra exempel på politiker som inte lägger sig i?

det är namnet som är problemet, inte valfriheten

Nu har det blivit debatt om kvotering av föräldraförsäkringen. Solveig Sander har en artikel om detta i aftonbladet och får både stöd och mothugg.

Argument om att föräldraförsäkringen skulle vara en individuell försäkring tycker jag är en aning missriktade och jag ser ingen anledning varför staten ska ge någon typ av förmån till föräldrar. Men naturligtvis är föräldraförsäkringen inte en förmån för föräldrar även om namnet kan ge det intrycket:

Föräldraförsäkringen är inte för föräldrarnas skull utan en praktisk lösning för barnets bästa som är beroende av konstant tillsyn den första tiden. Av den anledningen tycker jag att det är rimligt med en offentligt finansierad försäkring men också givet att det är finansieringen som är det enda som staten ska lägga sig i. Hur den används, om den ena föräldern tar ut hela, om man delar lika eller låter någon annan närstående ta ut dessa föräldradagar är ett beslut som bör fattas av vårdnadshavare eftersom det är dem som vet barnets bästa.

Varken Mona Sahlin, Jan Björklund eller för den delen Johan Pettersson kommer någonsin ha lika bra koll på vad som är bäst för varje enskilt barn som vårdnadshavarna och det är säkerligen olika lösningar som passar bäst i olika familjer. Vad som är bäst i varje enskilt fall måste vi lita på att vårdnadshavarna kan besluta.

Grundproblemet i kvoteringsargumentationen ligger i att kvoterad föräldraförsäkring inte föreslås för barnens skull utan för jämställdheten. Kampen för jämställdhet är otroligt viktig men jag kommer aldrig acceptera att barnen ska användas som slagträ i någon kamp. Ojämställdheten i samhället är inte barnens ansvar, inte barnens fel och det är inte barnens bästa som ska offras.

Det är naturligtvis fel att döpa en försäkring för barnen till föräldraförsäkring och om någon föreslår att den döps om stöttar jag det mer än gärna. Som liberal står jag dock fast vid att staten gör bäst i att hålla sig borta från beslut om familjers vardagspussel och att ett missvisande namn aldrig kan göra kvotering liberalt.

Vattenfall pantsatt

Jag har set att det är en mediastorm mot Maud Olofsson som grundar sig i att Vattenfall pantsatt sig i Tyskland. Jag förstår att det är ett problem om en minister undanhåller information och hopas givetvis at så inte är fallet denna gång.

Däremot har jag svårt för grundfrågan. Det handlar alltså om att Vattenfall har fullt ansvar för eventuella olyckor i kärnkraftverk som man har i Tyskland, så vid en stor katastrof med enorma kostnader som följd kan bolaget gå till spillo. Menar man på allvar att förlusten av ett energibolag skulle vara ett av dem stora problemen vid en härdsmälta?

Bara ett alternativ när det gäller jobben

Överallt ser man sossar som pratar jobb, som klagar på att arbetslösheten stiger i en global finanskris och som är allmänt negativa till allt regeringen gör... Man skulle ju kunna tro att dem även la fram massor av bra förslag på hur arbetsösheten skulle minska, det hade ju varit logiskt, men icke!

Höjda skatter och avgifter för såväl företag som anställda, slopande av avdrag för hushållsnära tjänster (skapade ca 7000 nya jobb) och en stor fet kram till LO i alla lägen. Mona Sahlin sa på s-kongressen att sossarna alltid står, alltid har stått och alltid kommer stå på LO's sida, tydlig signal till människor som kommer hit från andra länder och arbetar, Mona står bakom byggnads budskap "GO HOME!".

Jag hoppas på en ordentlig valrörelse där alternativen kan stöpas och blötas, det som sossarna presenterat än så länge innebär dock att det fortfarande bara finns ett alternativ till politik för arbete (behöver jag säga att det är alliansens...).

Förhppningsvis kan alliansen förbättra sin politik ytterliggare, en ordentlig förändring eller slopande av LAS behövs. Förhoppningsvis kan dessutom arbetsmarknadens parter ta tag i problemet med ingångslönerna.